Inledning

Det som är viktigt att tänka på när det kommer till sjukvård, är att det alltid är bättre att göra något, än ingenting alls. Ifall du inte vet hur du ska ta hand om en skadad person är det minst lika viktigt att larma 112 och bara stanna vid den skadade personen, kanske som stöd ifall personen är medveten, eller för att visa vårdpersonal till platsen. Ifall du känner dig osäker på vad du ska göra ska du fråga andra i din närhet ifall de kan ta över, men om du skulle komma till en situation där du är helt själv med en skadad person kommer nu följande en del tips om hur du kan ta dig till. Men det viktigaste tipset av alla först, börja alltid med att LARMA! Ifall du inte direkt larmar på något sätt kommer du inte heller få hjälp, eller att hjälpen kommer för sent, så larma alltid först!

Larma alltid efter hjälp det första du gör!

 

Att tänka på om man vill lära sig sjukvård

Många saker är lätta att läsa sig till hur man ska göra inom sjukvård, men det krävs utbildning också, man kan inte bara utgå från saker man läst när det kommer till sjukvård. Du måste ha gjort det förr, det måste sitta i ryggmärgen. Detta kan jag intyg då jag går på en militärutbildning genom FBU (försvarsutbildarna, tidigare frivillig befälsutbildning). Hur mycket man än går igenom den teoretiska delen och hur bra man än tror sig ha koll på allt, så blir det helt annorlunda när man måste ta hand om skadade i praktiken. Vissa grejer går att öva hemma på ett syskon eller en kompis, som t.ex hur du ska lägga ett förband, stabilt sidoläge osv. Du kan också öva upp dig genom att be en kompis skriva om en sjukvårdssituation, så du får öva tänket i hur du ska agera då det verkligen händer. Ta då hjälp av någon som kan sjukvård som kan ge sina åsikter om vad du kan förbättra och tänka på.

För dig som är intresserad av sjukvård och militärtjänst och som är mellan åldrarna 15-21 kan jag stark rekommendera att börja i Fbu.

Något som är otroligt viktigt att tänka på, och som det borde finnas mer utbildning av, är hur man tar hand om skadade barn. Att ta hand om ett skadat barn är otroligt mycket svårare än en vuxen då de oftast tål mindre och behöver mer närhet. Så i en nödsituation, hjälp barnen först som är skadade. Det finns inga stora skillnader att skriva om sjukvård när det kommer till barn utom det att man måste vara mycket mer försiktig och omsorgsfull. Samma sak gäller här som ovan beskriver, man kan inte bara läsa sig till hur man ska göra i en nödsituation, man måste öva, öva och återigen öva. När det kommer till barn är detta extra viktigt, då ett fel är mycket mer skadsamt på ett barn än på en vuxen.

Om du utbildar dig i sjukvård bör du uppdatera din utbildning minst en gång varje år då nya kunskaper och regler kommer hela tiden, samt att man fort glömmer det man lärt sig om man inte utövar sina kunskaper flera gånger per år.

Bra att ha i hemmet om olyckan är framme är en bra första hjälpen låda, brandvarnare, brandsläckare och om man är seriös även en brandfilt. Om ekonomin tillåter det kan man även köpa en hjärtstartare och informera granarna om det. Att vidta dessa åtgärder kan rädda liv, så det är en värd investering.

Bra sidor som behandlar sjukvård är:

sjukvårdsrådgivningen: http://www.1177.se/

Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Halso-och-sjukvard/

L-ABC

Standard ramsan för sjukvård i Sverige är L-ABC. Den behandlar i vilken ordning du ska ta hand om en patient för att det ska bli så effektivt som möjligt.  Men innan du kan börja agera måste du se till att du kan tänka klart och inte skrämmer upp dig själv inför situationen, ta därför några djupa andetag innan du börjar hjälpa till, du vinner på det i längden.

Den första bokstaven står för att först måste du kontrollera ditt läge (L) Läge handlar då följande om: Ligger den skadade mitt i gatan och det kör bilar runt omkring är situationen livshotande för er båda. Du måste då flytta personen från vägen till en säkrare plats, t.ex vägkanten eller trottoaren beroende på var du befinner dig, så att ni inte befinner er i direkt fara från omgivningen. Farliga lägen kan vara allt från på en väg, vid en nedfallen kraftledning, nära en brand (nu pratat i fåtal meter), i vatten, i ett brinnande fordon som kraschat osv. Här måste du också prioritera vem du ska ta hand om först. Kom ihåg att en person som ligger tyst och stilla är oftast i större behov av hjälp en den som springer runt och skriker. Att kolla läget är den första åtgärd du vidtar vid en olycka, så här ingår även LARMA!
OBS! Glöm inte att se till att du själv är lugn, en skadad känner av om du börjar få panik, och kan då skälv drabbas av panik. Var därför lugn, andas och se till att inte skrika och jaga upp dig allt för mycket kring den skadade.

Sedan kommer luftvägar och andning (A). Här kontrollerar du ifall personen kan andas. Kontrollera så att inget blockerar luftvägarna, som t.ex. slem, blod, spyor eller bakåtfallande tunga. Ifall personen har ett främmande föremål i halsen måste detta fås bort så att luftvägarna blir fria. Läs om detta längre ner på sidan under Airways. Genom att lägga ena handen på pannan och två fingrar under den skadades haka kan du föra huvudet lätt bakåt så att luftvägarna blir fria, och kontrollera andning hos personen. Detta gör du genom att placera ditt huvud över den skadades huvud, med örat strax över näsa och mun medan du tittar på bröstet. På detta sett kan du både se, höra och känna ifall personen andas.

1. Se, lyssna och känns efter andning. 2. Om andning saknas, nyp för näsan, och ta ett normalt andetag. 3. Blås jämnt och försiktigt in luften. Ta ett nytt andetag, och gör det igen.

Ifall personen andas men är medvetslös lägger du personen i stabilt sidoläge (se bilden).

Hur du lägger en person i stabilt sidoläge

Ifall andning inte finns måste du kontrollera pulsen innan du börjar HLR (hjärt- och lungräddning). Ifall personen inte andas men har puls gör du två inblåsningar ca var 10e sekund. Ifall personen varken andas eller har puls, börjar du med att göra 30 hjärtkompensationen följt av 2 inblåsningar. Detta SKALL upprepas tills personen har puls och kan andas själv, eller tills sjukvårdspersonal har anlänt till platsen och kan ta över.

OBS! Om du är ensam måste du ringa 112 innan du börjar med HLR! Ifall du inte  vet hur man utför HLR bör du utbilda dig omgående!

Ställning inför hjärtkompensationer. Händerna placerade på varandra mellan brösten på bröstbenet.

Efter andning tar du hand om eventuella blödningar (B). Mer detaljerat kommer detta tas upp senare. Viktigt att komma ihåg här är att du måste gör något, än ingenting alls. Har du inte förband eller liknande på dig, använd något annat. Pappersnäsdukar, en tröja, t-shirt, skjorta, handduk, vad som helst. OBS! Lagt förband ligger! Om ett förband som är lagt på personen börjar blöda igenom, eller om det blev något fel, läggs ett nytt förband på det första förbandet, osv upp till 5 förband, sen kan man börja om. Att ta bort ett redan lagt förband kan riva upp såret igen. Ligger det kvar hjälper det till att skydda och skapa extra tryck.

Sist kommer chock (C ). Det är alltid viktigt att prata lugnt och sansat med en skadad person. Säg att allt kommer bli bra, säg att ambulans är på väg och att de är säkra, att du finns där bredvid dem. Berätta inte ifall personen har tappat en fot, eller saknar en arm, utan säg att de har varit med om en olycka, men att du är där och tar hand om dem. Men det viktigaste är hur din röst är. Är den hög och stressad kommer en chockskadad person antagligen drabbas av panik och eventuellt försöka fly. Prata därför alltid lugnt, fråga saker. Och viktigt att koma ihåg, även en medvetslös person, eller till synes medvetslös person, kan uppfatta vad ni pratar om, så prata alltid med offret oavsett sinnestillstånd.

Kom ihåg att minnesramsan inte ska följas exakt, utan användas med sunt förnuft. Det kan finnas andra prioriteringar, som t.ex ifall en person har skurit handleden, lårartären, halsen eller kanske saknar en kroppsdel, då är det viktigt att ta hand om detta först då personen kan hinna blöda till döds innan du hunnit komma till blödning enligt ramsan. Tänk dock alltid på i vilket läge du är, det spelar ingen roll huruvida fort du stoppar en stor blödning ifall ni i nästa sekund blir påkörda av en bil, eller skadad av en explosion från den skadades brinnande bil. Så sunt förnuft!

L(C)- ABCDE

Det finns även en längre version av L-ABC som hanterar en situation mer detaljerat. Detta är L(C)- ABCDE.

L- location (läge)- Samma som förut, befinner du dig på en farlig plats är det viktigt att få bort dig själv och den skadade från platsen.
(C)- Catastrophic bleeding (kraftig blödning)- I den här minnesramsan skrivs den kraftiga blödningen ut. Ifall personen har en så kraftig blödning att den kan dö inom loppet av sekunder, eller färre minuter skall tryckförband och eventuellt även avsnörande förband läggas på skadan innan andra åtgärder genomförs.
A- Airways (luftvägar)- Kontrollera att inget blockerar luftvägarna. Ifall en person har ett främmande föremål i halsen som blockerar eller hämmar andningen finns det tre olika scenarion:

• Ett föremål har fastnat, men luft kan passera då personen kan hosta om den är medveten.

• Personen är medveten, men föremålet blockerar luftvägarna helt eller nästan helt och orsaker att personen inte kan andas eller bara kippa efter luft.

• Personen är medvetslös och har ett föremål i halsen.

När du gör mun-mot-mun metoden, observera så att bröstet höjs och sänks. Om det inte gör det så kommer inte luften ner i lugnorna.

Ifall en person har fått någonting i halsen, men kan hosta, uppmana personen att fortsätta hosta tills föremålet kommit ut.
Om föremålet istället sätter sig så att det blockerar luftvägarna, börja då med att dunka personen fem gånger i ryggen. Ifall dunkandet inte räcker, utför då fem stycken bukpress (även kallat Heimlich manöver). Dessa genomförs genom att du ställer dig bakom personen och lägger dina händer på varandra strax under solarplexus (övre delen på magen, strax under bröstbenet) på personen som kvävs. Därefter trycker du inåt och uppåt så att luft pressat ut ur lungorna på personen. Ifall föremålet fortfarande inte kommer ut gör du fem nya ryggdunk, och fortsätter sedan så tills föremålet lossnat.

Heimlich manöver.

Om personen har haft föremålet i halsen så länge att den blivit medvetslös måste du försöka pressa ned det genom att blåsa i personens mun. Detta gör du på samma sätt som när du utför HLR. Placera din mun så att den täcker hela den andras mun, och håll med ena handen för näsan varav du därefter blåser ut. På detta sett kommer föremålet förhoppningsvis pressas ned i ena lungan på personen varifrån det sedan kan opereras ut. Eftersom vi har två lungor spelar det ingen roll ifall något hamnar i den ena, det viktiga är att åtminstone en finns att arbeta med tills sjukvårdspersonal finns på plats.

B- breathing (andning)- Kontrollera ifall personen andas och har puls. Samma som i ABC.
C- circulation and chock (cirkulation och chock)- Här kontrolleras att personen har blodcirkulation i kroppen. Kolla huden och naglarna t.ex genom att trycka lite lätt på den/dem och se hur snabbt färgen återvänder. Hudfärg och temperatur. Ifall personen är i chock och eller ha smärta. För en chockskadad gäller samma som för ABC.

De två som kommer nu är ett tillägg som beskriver hur du ska hantera situationen efter ABC.

D- Disability (kontaktbarhet)- 5V2S+H:
Värme- förstärk klädseln på den skadade personen. Lägg t.ex en jacka under och en jacka över personen för att isolera mot kyla från marken och luften.
Vila- Den skadade personen ska ligga stil och vila. Måste personen flyttas behövs hjälp och gärna tillgång till bår.
Ventilation- personen kan behöva ventileras. Öppna då dragkedjor eller liknande.
Varsamhet- Behandla den skadade varsamt
(Ej) Vatten- Den skadade personen kan bli sämre om den får dricka vatten, ge därför aldrig en skadad person något att dricka även om de säger att de är törstiga, invänta vårdpersonal.
Stoppa smärta- Smärtstillande (om tillgång finns)
Stilla smärta genom fixering- Fixera benbrott med hjälp av t.ex pinnar/planka och bandage.
Högläge- Den skadade kroppsdelen skall hållas i högläge. Ifall personen är skadad i benen skall personen ligga ned med benen placerade över huvudhöjd, ex på en stol, pall eller att någon håller upp benet. Är personen skadad i armen kan personen sitta upp och själv hålla armen i högläge, och om det behövs hålla tryck på skadan. Att låta en skadad själv hålla upp armen och tryck på skadan ger dem något annat att tänka på, samtidigt som du blir tillgänglig för annat.

 

Skadan skall placeras i högläge!

E- Exposure (utsättning och helkroppsundersökning)- När allt ovan är fixat gör du en noggrann undersökning av personen, Kontrollera ifall det finns eventuella skador på armar, ben, buk, rygg osv. Lägg förband/plåster på mindre blödningar. Målet med det här är att fastställa ifall man missat någon skada eller ifall personen kan ha inre skador som sedan kan rapporteras till sjukvårdspersonal för att underlätta arbetet. Både fram och baksida skall kontrolleras och man måste ta det väldigt försiktigt med en medvetslös person. Undvik att huvudet rörs för mycket. Du får inte heller flytta en person hur som helst. En medvetslös person skall flyttas med bår där någon stabiliserar nacken och ser till att luftvägarna är fria under färden.
Se till att personen inte utsätts för allt för stora påfrestningar. Placera personen i skugga under t.ex ett träd om det finns möjlighet för en förflyttning. Lägg jackor under och över personen. Skydda mot regn, blåst, snö eller liknande så gott det går. Om en persons kroppstemperatur sjunker kan man värma med närkontakt genom att lägga sig bredvid och ”krama” den skadade.

Nackskada

Ifall du misstänker att en person har en nackskada, t.ex efter en bilkrasch, cykelolycka eller ett fall från en hög höjd, försök då aldrig flytta/förflytta personen! Undvik att i så stor mån som möjligt att röra personen på något sätt som kan leda till att huvudet eller nacken rör på sig. Överlåt detta till utbildad personal, dvs sjukvårdare. Men om en misstänkt nackskadad person befinner sig i ett livsfarligt läge, personen kanske sitter i en brinnande bil, då får man tänja på reglerna. Dock så bör du då ha hjälp, och gärna en bår, innan personen flyttas. En person tar ett stadigt grepp, men händerna kupade, runt personens bakhuvud och övre nackregion och ser till att huvudet rör sig så lite som möjligt. Personen som håller huvudet får ALDRIG släppa huvudet oavsett vad som händer tills sjukvårdspersonal kommit till plats och satt en nackkrage på personen. Blir man trött i armarna måste man byta av med någon annan och det ska ske utan att huvudet rör på sig. När den skadade flyttas skall detta ske lugnt och försiktigt, och under hela förflyttningen skall en person se till att nacke och huvud hålls stabilt. När man väl kommit utom fara läggs personen ned och förflyttas inte mer tills sjukvårdare nått platsen.

 

Nackskada i samband med bilkrasch

Om en person ligger ihopsjunken med huvudet över ratten utan andning, placera hand under haka och lyft upp huvudet mot nackstödet, detta öppnar luftvägarna och kan göra att personen börjar andas på egen hand igen. Glöm dock inte att du inte får släppa taget om huvudet bara för det utan måste invänta sjukvårdspersonal som kan kolla ifall personen är skadad.

Chockskada

När en person går in i chock brukar de oftast bete sig väldigt konstigt. Somliga börjar gråta hysteriskt, andra vandrar rakt ut i skogen medan visa personer blir våldsamma, utan att behöva ha en enda skada. Chockskador uppstår oftast i samband med en olycka då kropp och psyke utsätts för mycket stress. Bara av att se skadeplatsen kan sätta en person i chock, eller om de hör att någon de känner har varit med i olyckan. Många skadade går oftast in i chock där chocken blir allvarligare ju allvarligare skadan är. En person som är i chock behöver höra en lugnande röst och någon som klappar den på axel, att beskriva vad som har hänt är oftast ett dåligt val. Studera de följande exemplen då en person tar hand om och pratar med en chockskadad:
1.”Du har varit med om en olycka där du skadat dig och jag måste be dig att vara lugn, vi har lagt förband på dina skador och ambulans är snart här, vi kommer ta hand om dig tills dess”. Och:
2.”Du har varit med i en olycka och förlorat ena benet, du blöder otroligt mycket och vi tror inte vi kan stoppa blödningen, ambulans är på väg men inte nära nog, vi måste tyvärr hjälpa andra under tiden”.
En person som får höra det första exemplet kommer garanterat vara lugnare än personen som hör det andra exemplet. Person nummer två kommer antagligen få panik, börja streta emot och försöka springa iväg och situationen blir bara jobbigare. Prata därför lugnt och säker, visa att du har koll på läget, eller visa iaf inte ifall du inte har det.

Brännskador

Symtom vid brännskada
Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är:

• Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Du känner en brännande sveda. Oförsiktigt solande är en vanlig orsak.

• Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden.

• Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och utan känsel. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan.

En person som blivit brännskadad behöver få skadan kyld. Är skadan lätt och inte allt för stor (Första gradens brännskada) t.ex om man bränner fingret eller handen på ett ljus, en varm stekpanna, på lite kokande vatten, olja som skvätt från stekpannan eller liknande brukar det oftast räcka att skölja det skadade områden med svalt vatten i ca 20 minuter.

OBS! Du kan börja att skölja med kallt vatten, men det får inte vara iskallt! Efterhand måste efterhand höja temperaturen hela tiden upp till runt 27-30grader, annars kommer du få en förfrysningsskada istället!

Kyl brännskadan med SVALT vatten!

Om tillgång till rinnande vatten inte finns är det viktigt att skydda skadan med ett första förband eller bandage. Samma här som med andra skador, finns inte tillgång till första förband använd det som är lämpligast. Det som då också är viktigt att tänka på är att förbandet måste hållas fuktigt, annars kommer det fastna i den skadade huden och rycka loss den när förbandet tas av. Att hålla förbandet fuktigt gör också att skadan hålls kyld, då när vatten förångas tar det energi (värme) från omgivningen. Detta är t.ex det som händer när du stiger ut ur duschen eller upp ur en bad. Du tycker det känns kalt. Det är för att vattnet på din hur förångas och tar energi från kroppsvärmen. Man kan även använda salvor i kombination av ett fuktat förband för att få bättre effekt, men då måste det var salvor som är avsedda för sådana typer av skador. Om en person har en stor brännskada, eller brännskador på flera ställen på kroppen kan personen sättas ned i svalt vatten för att kyla skadorna om det finns tillgång till detta.

Om blåsor uppstår vid en brännskada har personen fått en andra gradens brännskada. Blåsor som är hela skall inte röras utan lämnas intakta, de är utmärkt skydd mot att få infektioner på det skadade området. Om en blåsa däremot har gått upp, försök först att skära/klippa bort hud som sitter löst, men detta kan vara väldigt svårt och ibland är det bättre att bara låta det vara, och lägg sedan ett fuktat förband över skadan. Rekommenderat är att uppsöka läkare av något slag som kan ta en titt på skadan.

Både andra och tredje gradens brännskador. Blåser har uppstått och på vissa ställen har huden lossnat. Läkarvård måste uppsökas för att behandla skadan!

Ifall en person brinner i kläderna är det viktigt att du vet hur du ska släcka elden på personen. Personer som har brunnit i kläderna har oftast 3:e gradens brännskador och måste till sjukhus! Ifall personen inte tar initiativet själv att börja rulla på marken eller släcka elden på annan väg, måste du hjälpa personen med detta. Har du tillgång till brandfilt tvinga först ned personen på marken och dra filten över personen UPPIFRÅN och NEDÅT. När brandfilten täcker hela personen ska du klappa på filten för att se till att all eld kvävs. Du börjar försiktigt från huvudet och arbetar dig nedåt tills då når fötterna. Kom ihåg att inte missa ställen som mellan armarna, skrevet eller liknande.

OBS! Drar du brandfilten nedifrån och uppåt kommer elden slå upp i den skadades ansikte! Och ifall du stryker en person som är brännskadad istället för att klappa kan du dra av huden!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bilderna är ifrån Hald & Tesch Brand ab.

Om du inte har tillgång till bandfilt måste du få ned personen på marken och rulla runt den så att elden kvävs, du kan klappa på personen med händerna för att öka effektiviteten av släckandet. Man kan även ”putta”, hjälpa personen, ned i vatten om det finns nära, förutsatt att det inte är djupt eller strömt (personen ska kunna stå med överkropp och huvudet en bit över ytan). Att använda en brandsläckare på en person kan vara ett dåligt val, då pulver-, skum- och koldioxidsläckare kan kväva personen om man inte är försiktig. Koldioxidsläckaren har också en kyleffekt på ca -70grader vilket gör att den skadade kommer få förfrysningsskador om denna används. En vattensläckare kan ha för hård stråle som sliter loss huden från personen, så brandsläckare bör undvikas att användas på människor.

Skador i samband med elektricitet

En person som blivit utsatt för kraftiga elstötar har oftast brännskador. Personen kan också ha inre brännskador och blödningar i kroppen då strömmen har gått genom den. Det är därför viktigt att den person som är brännskadad efter en kraftig elstöt kommer till sjukhus. OBS! Om den skadade personen ligger nära en trasig strömkälla, kontaktuttag eller elledning, är det viktigt att du handlar varsamt. Ifall en ström fortfarande går genom personen kan du själv skadas ifall du rör vid den. Förför måste du försöka få bort personen, eller den trasig ledningen utan att röra något. Det kan t.ex göras med att du använder en pinne för att peta bort den trasiga kabeln, Eller lirkar ett skärp/rep runt personens fot och sedan drar den från platsen.

En kraftig ström som går genom kroppen kan orsaka inre brännskador och även slå ut hjätat.

Kyl- och förfrysningsskador

En person som är nedkyld behöver hjälp och det fort. Det bästa sättet att undvika kyl- och förfrysningsskador är genom att klä sig rätt efter vädret, och motverka skadorna innan de har hunnit få fäste. Detta kan göras på olika sätt. T.ex, håll alltid koll på din kompis/partner när du är ute i kallt väder med sträng kyla och hård vind. En ytlig kylskada uppträder oftast som en vit fläck på huden. Detta är vanligt på kinder, näsa och fingrar. Även fötter råkar lätt ut för köldskador, speciellt om man blir fuktig om foten. En ytlig kylskada är lätt att behandla genom att värka det skadade området med hudkontakt. Har en personen en lätt ytlig kylskada i ansiktet placeras en hand över det skadade området tills den vita färgen i huden försvunnit. Ett områden som blivit utsatt för en kylskada löper stor risk att drabbas igen, skydda därför alltid området för återförfrysning direkt om det finns möjlighet.
OBS! Gnugga aldrig en kylskada!

Denna bit som följer är tagen ur Vintersoldat, soldatreglemente för vinterförhållanden, 1997 Försvarsmakten, då jag tycker denna bit är väldigt bra. Texten nedanför, ned och t.o.m allmän nedkylning.

Lokal kylskada:
När du är ute i hårt väder med sträng kyla kan så kallade lokal kylskador uppstå på huden. En lokal kylskada är när ett avgränsat område på kroppen drabbas av en kylskada. Utsatta delar som näsa, kinder och fingrar drabbas oftast hårt av vind och kyla och får då vita fläckar. Detta är tecken på en ytlig kylskada. Behandlas inte skadan tränger den ner i underliggande vävnad och man får en djup kylskada.

Lokal kylskada på handen.

Ytlig kylskada (förfrysning):
Symtom:
En stickande smärta övergår i känslolöshet. Det är inte säker att man känner smärtan, t.ex vid hård blåst eller i stressade situationer
Huden blir kall och vit (vit fläck), men är inte hård och kan fortfarande förskjutas mot underliggande vävnad.

Behandling:

• Kom i skydd för vinden

• Förstärk klädseln

• Drick söt, varm dryck

• Var i rörelse

• Värm med egen eller kamrats kroppsvärme, hud mot hud. OBS! gnugga inte!

• Förfrysning i ansiktet värms med hand. Förfrysning på hand värms i armhåla innanför klädseln. Förfrysning på fot värms i kamrats armhåla eller mot kamrats mage innanför klädseln.

• Fortsätt behandling tills känsel, färg och rörelseförmåga återkommer.

• Skydda skadan mot återförfrysning.

Djup kylskada:
Ifall en ytlig kylskada lämnas obehandlad uppstår en djup kylskada efter ca 20-30 minuter.

Symtom:
Huden är hård och känslolös och kan inte förskjutas mot underliggande vävnad.
Huden är vitgul eller marmorerad och blir blåröd då skadan börjar behandlas.
Blåsor syns efter några timmar

Djup kylskada efter ca. 2 veckor.

Behandling:
Om en person har fått en djup kylskada skall läkare tillkallas, eller så ska personen köras in till sjukhus för behandling. Om detta inte går att uppnå inom rimlig tid (2-3 timmar) iakttag följand:

• Börja aldrig behandla en djup kylskada förrän du är säker på att behandlingen kan fullföljas och att du kan skydda skadan mot återförfrysning under transport till läkare

• Börja behandla den nedkylda kroppsdelen. Bäst är att sänka ned den, om möjligt skall hela kroppen sänkas ned, i varmt vatten (40-42 grader) i minst 30 minuter eller tills känsel och rörelseförmåga återkommer. OBS! Glöm inte att hela tiden fylla på med varmt vatten så att temperaturen hålls jämn då vattnet kallnar fort.

• Finns tillgång till smärtlindring bör detta ges till den skadade då behandlingen är mycket smärtsam.

• Kylskadad fot får ej belastas, varken före eller efter behandling.

OBS! Ta inte av strumpan från en kylskadad fot, den kan ha frusit fast i skinnet! Behandla foten med strumpan på!
Efter behandling skall personen föras till läkare.

Djup kylskada omedelbart efter upptining.

Allmän nedkylning:

Detta är när kroppen successivt förlorar mer värme än den alstrar. Några vanliga orsaker detta beror på är:
Väta: När kropp och kläder blir våta, t.ex vid regn, bad osv.
Hårt väder med stark vind: Kraftig nederbörd, storm, snö med blåst.
Oförmåga att med rörelse skapa värme: Då du är skadad eller trött och sitter eller ligger still en längre stund.
Detta kan inträffa även vid plusgrader. Vid sträng kyla är det vanligt att drabbas av ytlig eller djup kylskada då man är allmänt nedkyld.

Vad kan man då tänka på innan man ger sig ut i kallt väder för att undvika kyl- och förfrysningsskador? Detta blir lite av en sammanfattning av det som står ovanför:
Se till att äta och dricka varmt, då behöver inte din kropp slösa energi på att värma maten när du svalt det. Under vintertid behöver man äta och dricka ca dubbelt så mycket då mycket energi går åt till att hålla kroppen varm. Därför är det bra att om man är på skidsemester t.ex ha med sig smörgåsar, choklad och något varmt att dricka i backen. (Detta är väldigt beroende på hur mycket aktiv man är och hur mycket man är ute och vad man gör ute. Bor man ett vanligt liv i staden då ens promenader på vinter mest är till affären/jobbet/skolan och sedan hem igen förblir mat och dryck intagen ca detsamma som under sommaren). Men förutom mat är det också väldigt viktigt att tänka på hur man klär sig under vintern. Klär man sig för kallt fryser man. Men klär man sig för varm kan man börja svettas. Om man sedan blir stillastående när man är blöt fryser svettet och kyler kraftigt ned kroppen. Kyl och förfrysningsskador beror oftast på att man har svettats och sedan satt sig i vila utan skydd och möjlighet till att torka. Det är därför speciellt viktigt att man byter strumpor så fort man känner att de börjar bli lite fuktiga under vinter för att undvika köldskador på fötterna. Ett tips är också att man börjar känna sig svettig så ska man knäppa upp jacka och eventuellt tröja ett tag så kroppen får tid att lufta och svalka av sig själv utan att behöva svettas. Så om du ska ut på längre promenader eller äventyr under vinterförhållanden, ta med dig varm mat och dryck samt något ombyte (främst strumpor och tröja) och en liten handduk för att lätt kunna torka kroppen med, så minskar man risken avsevärt för kyl-och förfrysningsskador.

Skyddande förband

Relativt löst förband men som fortfarande sitter på plats. Meningen med detta förband är inte att skapa tryck, utan att skydda såret under från smuts och liknande. Även plåster är ett sorts skyddande förband. Används för att stoppa mindre blödningar, täcka skrubbsår, för att skydda brännskador, osv. Kom ihåg att fukta förbandet om det ska läggas över en brännskada så att det kyler och inte fastnar.

Plåster är ett skyddande förband.